Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra.Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt.Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang..

Syftet med föreliggande uppsats var att förstå den reviderade informationens användning och betydelse i och för mikroföretag. Detta då det idag pågår en het debatt angående revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt Näringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag då de tycker att krångliga regler hämmar företagandet och att Sverige är beroende av de små företagen. FAR tror däremot att slopad revisionsplikt skulle innebära ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli både svårare och dyrare att låna pengar och att göra affärer. I England är revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.

Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur de olika kommunerna i VästraGötalandsregionen använder sig av insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson. Dennainsats infördes i socialtjänstlagen 2007 och syftar till att stötta och vägleda ungdomarmed problematik såsom missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.Studien jämför också denna insats med insatsen kontaktperson. För att besvara studiensfrågeställningar används en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, i form aven intervjuundersökning och en enkätundersökning. Resultatet har analyserats medhjälp av teorierna organisationsteori och symbolisk interaktionism.Studiens resultat visar att insatsen används i låg utsträckning i de 21 kommuner sombesvarade enkäten. Endast ett fåtal kommuner verkar ha integrerat insatsen i sinverksamhet och att insatsen är så pass ny antas vara en orsak till att den ännu inte användsi så hög grad då organisationsförändringar ofta tar lång tid.

Tanken med uppsatsen är att undersöka hur vägen till att bli valificerad revisor ser ut i åtta europeiska länder genom en kartläggning av ländernas revisorsnivåer, utbildningskrav, examination och dess innehåll, samt andelen godkända. Kartläggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra länderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förändras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig på både primär- och sekundärdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det går att urskilja två grupperingar bland länderna gällande de undersökta faktorerna. Tydligt är att Sverige inte helt passar in i någon av dessa.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en Kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallärares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom språk-, skriv- och läsutveckling används i verksamheten. Teori: För att få en förståelse för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vårt intresse mot handledning. Skälet till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv är att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfälle. Detta innebär att specialläraren, med förmågan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsätta förgivettagna föreställningar och kunskaper inom språk-, läs och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare än att ge en förklaring och har av detta skäl valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Vi är nu inne på det femte verksamhetsåret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § även blivit tvungna att tillämpa ÅRL. Lagändringen innebär att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten från att gälla endast de som bedrev näringsverksamhet till att gälla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som näringsverksamhet, i och med lagändringen är föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.